"Psykologi är ett verktyg för att hantera mentala förmågor på arbetsplatsen."

I 2023 års upplaga av rapporten "Join The Workplace Revolution" har Coor frågat 500 nordiska arbetsgivare och lika många anställda om deras syn på framtidens arbetsplats. I undersökningen identifierar arbetsgivarna de anställdas psykiska välbefinnande i arbetet som det viktigaste området att fokusera på under de kommande två åren.

Sofia Viotti, psykolog, talare och författare som ofta anlitas av arbetsgivare för att hjälpa organisationer att utvecklas, prestera och frodas, är inte förvånad över detta svar. – Ofta hör människor av sig när de märker av stress i organisationen eller när medarbetare fastnar i oro och självkritik. De som anlitar mina tjänster har blivit nyfikna på självmedkänsla och hur de kan hjälpa sina anställda att träna mentalt."

– Det börjar förändras, men hittills har psykologin setts som något man ska vända sig till när någon inte mår bra.

Hon är glad över att fler arbetsgivare diskuterar och prioriterar psykisk hälsa på sina arbetsplatser, men hon konstaterar också att dessa insatser ofta kommer onödigt sent. – Det börjar förändras, men hittills har psykologin setts som något man vänder sig till när man inte mår bra. I sådana fall kanske man skickar anställda till en psykolog via företagshälsovården eller så hyrs en motivationstalare in för en timme i hopp om en snabb lösning.

Rapporten "Join The Workplace Revolution" visar på en växande medvetenhet om vikten av den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsgivare visar en stark vilja att anpassa och utveckla sina kontor till attraktiva hybrida arbetsplatser där medarbetarna mår bra och vill vara. Rapporten speglar dock också ett försiktigt läge i ett osäkert samhällsekonomiskt läge. Under de kommande två åren kommer budgeten för renoveringar och personalrelaterade aktiviteter att krympa för hälften av arbetsgivarna på grund av den ekonomiska pressen.

Sofia Viotti varnar för att låta en krissituation på kontoret bli långvarig. – Om man hamnar i en situation med ren brandsläckning där medarbetarna tvingas prioritera vila eller träning kan det fungera ett tag, men det är ohållbart för den mänskliga hjärnan att skjuta upp återhämtningen i längden. Konsekvenserna påverkar både individen och företaget, och vägen tillbaka kan vara lång. Uppgiften att förbereda sig för en eventuell ekonomisk nedgång och samtidigt investera i de anställdas välbefinnande är svår men inte omöjlig.

Det bör ligga i organisationens intresse att erbjuda kunskap som ett verktyg för arbetet, precis som att tillhandahålla en dator för att göra sitt jobb."

Sofia Viotti råder arbetsgivare som vill engagera sig i detta att ta in organisationspsykologer som kan hjälpa företag att arbeta långsiktigt. "Vi kan lära ut grundläggande kunskaper om hur det mänskliga sinnet fungerar psykologiskt, hur man tar hand om sig själv, hur man bryter sig loss från stress och hur man undviker att fastna i ohjälpsamma beteenden som prokrastinering", säger Sofia och fortsätter;

"Idag läggs det för mycket ansvar på individen att förstå dessa saker, men det bör ligga i organisationens intresse att erbjuda denna kunskap som ett verktyg för arbetet, precis som att tillhandahålla en dator för att göra sitt jobb." Sofia menar att det också finns många saker som arbetsgivare kan göra på egen hand här och nu för att stötta sina medarbetare. – Det viktigaste är att inte gissa vad som krävs för att människor ska må bra. Våga istället fråga och gör det ofta. En persons situation kan förändras, så det som fungerade bra för ett halvår sedan kanske inte längre fungerar, säger Sofia och fortsätter: – Det är vanligt att chefer tvekar att fråga sina medarbetare vad de behöver för att de är rädda för att inte kunna leverera den lösning som medarbetaren önskar, men det är alltid bättre att ha en öppen, kontinuerlig dialog om det. Kanske kan man hitta en kompromiss."

Rapporten visar tydligt att medarbetarnas efterfrågan på valfri och flexibel kontorsnärvaro är fortsatt hög efter pandemiåren. Andelen beslutsfattare som upplever utmaningar med att få tillbaka medarbetarna till kontoret i önskad omfattning har till och med ökat med 18 procent mellan 2022 och 2023. Förutom utmaningen att öka kontorets attraktivitet med begränsade resurser behöver arbetsgivare också ta hand om sina anställdas psykiska välbefinnande under arbetstid, även när de arbetar hemifrån. Sofia Viottis bästa råd är att släppa tanken på att en lösning passar alla och inte fastna på en ytlig nivå.

– När man har en dialog om vad som skulle öka trivseln på arbetsplatsen handlar det sällan om att byta till finare möbler eller måla om kontoret. Det som lockar människor är en känsla av gemenskap och att det är meningsfullt att vara närvarande. Det mest irriterande på arbetsplatser med närvaroplikt är när man i slutet av arbetsdagen känner att man kunde ha stannat hemma.

Under pandemiåren vittnade många om hur distansarbete underlättade jongleringen av livet med barn, träning och hushållssysslor. Många företag har, med stöd av dessa argument, tagit tillfället i akt att kraftigt minska sina kontorsytor. Ett fåtal företag har till och med helt fasat ut sina fysiska kontor.

Sofia påpekar att drömmen om permanent distansarbete inte är representativ för alla människor eller alla perioder. – Är man ny i en stad eller ny på sin arbetsplats är det inte alls attraktivt att jobba hemifrån hela tiden. Det kan vara väldigt ensamt och introduktionsprocessen för nya medarbetare kan vara bristfällig. Det är valfriheten som är viktig, att man ska kunna välja att delta i ett socialt sammanhang när det behövs, avslutar Sofia.