Så utformas socialt hållbar arkitektur

Hållbarhet förknippas ofta med miljö- och klimatfrågor, men det handlar minst lika mycket om människors välmående – nu och i framtiden. Social hållbarhet bygger på grundläggande mänskliga rättigheter som hälsa, livskvalitet, rättvisa, säkerhet och inkludering. Och det är en nödvändighet för en hållbar utveckling. 
– Ett samhälle där människor är glada, rättvist bemötta och mår bra är bättre rustade att hantera press och anpassa sig till förändringar, säger Viktoria Walldin, som arbetar med social hållbarhet inom arkitektur och stadsplanering.

Förstärk de positiva aspekterna och försök att eliminera de negativa.

Victoria Walldin, socialantropolog på White Arkitekter

Hon säger att människors fysiska livsmiljö är nyckeln till deras välbefinnande.

– Därför är det viktigt att skapa miljöer som främjar friskvården, säger hon.
Det gäller såväl bostadsområden som arbetsmiljöer och offentliga mötesplatser.

En hållbar stad eller stadsdel erbjuder rättvisa för alla – barn, äldre, personer med funktionsnedsättning och med alla bakgrunder och ekonomiska förutsättningar.
– Alla ska känna sig trygga och välkomna i det offentliga rummet, säger Viktoria.

För att skapa sådana miljöer behöver stadsplanerare och arkitekter lära sig hur det ser ut i området och vilka behov som finns. På White Arkitekter arbetar Viktoria Walldin och hennes kollegor med att ta fram den data som behövs. De genomför intervjuer, deltar i möten med medborgare, analyserar behov och tar reda på information om olika områden i stadsplaneringsfrågor.

– När vi startar upp ett nytt projekt börjar vi med att ta fram en helhetsplan som tar hänsyn till alla aspekter – från naturen, trafik och buller till sociala orättvisor och integrationsfrågor, förklarar Viktoria.
– Vi tittar på vilka miljöer som får människor att trivas, känna sig trygga och inkluderade. På så sätt kan vi utveckla mötesplatser i förändring. – Att involvera de människor som ska använda området är också ett sätt att stärka gemenskapen och få människor att känna sig delaktiga.

Bland de viktigaste faktorerna för att människor ska trivas och trivas i det offentliga rummet är parker och grönytor, enligt Viktoria. Grönska och natur bidrar också till att öka den biologiska mångfalden i stadsområdet och gör det lättare för marken att absorbera vatten för att förhindra översvämningar.

Eftersom de flesta människor tillbringar en stor del av sin tid på jobbet är arbetsplatsens läge och utformning viktig ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Precis som i en stad eller stadsdel måste det finnas rättvisa aspekter för alla där. 
"Arbetsmiljön påverkar de anställdas arbetsprestation och välbefinnande", säger Viktoria. – För tjugo, trettio år sedan var det populärt att bygga öppna kontorslandskap för att det var billigare, men det upptäcktes snart att många var missnöjda och presterade dåligt i dem. Människor har ett stort behov av en lugn plats att arbeta på."

Samtidigt behöver vi öppna ytor att samlas i, eftersom arbetsplatsen spelar en viktig roll som mötesplats, inte minst efter pandemin, då människor började arbeta mer hemifrån. 

– Arbetsplatsens attraktivitet är avgörande för att medarbetarna ska vilja komma till jobbet, säger hon. Men trenden med att allt fler arbetar hemifrån kommer inte att försvinna. Det gör att många kontor idag inte är vana vid full kapacitet.
– Hur man bäst använder de här utrymmena är ett hett ämne just nu, säger Viktoria. "Hur drar företag ner? Kan vi dela utrymmena, eller använda dem till något annat? Vi har inte svaren än, eftersom fenomenet fortfarande är relativt nytt.

Eftersom det råder bostadsbrist i många städer tror hon att det är möjligt att många kontorslokaler kommer att byggas om till bostäder i framtiden. Det kan innebära att bostäder och arbetsplatser blir vanligare i samma områden. Sociala strukturer uppstår ofta på arbetsplatser som kan påverka vår lycka och vårt välbefinnande. Den som inte hittar en kompisgrupp eller en arbetsrelaterad grupp att tillhöra kan känna sig mindre sedd eller till och med känna sig ensamma.
– Det är viktigt att försöka sudda ut hierarkier. Vi behöver alla varandra och människor mår generellt bättre av att inte vara uppdelade i ett "vi och dom". Dessutom främjar det både ett bra arbetsklimat och arbetsprestationer när medarbetarna kan träffas och prata med kollegor från olika delar av verksamheten, påpekar Viktoria.

När det gäller den fysiska arbetsmiljön är det viktigt att förstärka det positiva och eliminera det negativa. Skapa till exempel miljöer som främjar möten och samtal, och skapa mer tysta rum där de som vill arbeta i lugn och ro kan göra det.
"Lyssna på de anställda och ta reda på deras behov", råder hon.

När Karolinska Institutet i Solna skulle utvecklas genomförde Viktoria och hennes kollegor en undersökning som visade att studenterna kunde delas in i tre kategorier utifrån deras behov och önskemål.
– En grupp studenter ville ha lugn och ro när de jobbade, så de jobbade ofta hemifrån. Den andra gruppen ville ha lugn och ro, men föredrog lite aktivitet i bakgrunden. De tyckte om att sitta och jobba i biblioteket. Den tredje kategorin trivdes i aktiva miljöer och ville sitta och arbeta på caféer eller andra offentliga miljöer.

Viktoria upplever att många arbetsplatser kan delas in i dessa tre kategorier, och hon tipsar arbetsgivare om hur de ska möta dessa behov. – Undersökningen visade sig vara applicerbar även på utvecklingen av kontor, sammanfattar Viktoria.